Alliansens vänner

Jasenko Selimovic (FP) skriver om synen på människan och miljön, och hur detta skiljer mellan de båda blocken. Det är vulkanaskeffekten, säger taxichaffisen medan har kör rakt genom en obeskrivligt djup vattenpöl framför partiexpeditionen i Göteborg. Jag tittar på honom bedjande, i försöket att få honom att stanna några meter närmare dörren, men han är lika obarmhärtig som taximetern. Medan jag håller på att simma ut genom bildörren lägger han till: ”Naturen hämnas. Inte så konstigt med tanke på vad vi gör med den.”

Väl inne funderar jag på det han sade. Han menade naturligtvis inte på allvar att naturen har hämndkänslor men under ytan fanns ändå en idé om att människan ständigt skadar naturen och bör så snabbt som möjligt återställa den skada som hon åsamkat. Och det är bara att erkänna: det är det vanligaste sättet att se på naturen. Ungefär såsom miljöpartister gör: naturen är ”det orörda”, ”det vilda”, någonting som människan ständigt förstör genom sitt oansvariga förhållande till den, och som i slutändan kan hota hennes långsiktiga överlevnad på denna planet. Som Rousseau sade: civilisationen har inte betytt något framsteg för mänskligheten.

Men det finns också ett annat sätt att se på natur. I sin ”Nature” påstod den store socialliberalen John Stuart Mill att det inte finns någon anledning att försöka leva i samklang med naturen eftersom människans utveckling inte sker genom att ”följa instinkten utan genom att behärska den.” För Mill är naturen inte alls solnedgångar och skogens doft efter höstregnet utan för honom är naturen likställd med ett vulkanutbrott, tsunami, jordbävning och laglöshet. Därför garanteras människans framgång just genom att människan lär sig härska över denna natur. Med andra ord: framtida katastrofer förebyggs inte med att lära sig leva i samklang med naturen utan med vulkanutbrotts varningssystem.

Dessa två idéer om naturen är också två sätt att se på världen och dess historia. I den ena varianten, där människan är ”jordens cancer”, handlar det om en värld vars guldålder är placerad i mänsklighetens början. Oavsett om det heter antika Grekland, Engels familjekommunism, bibliska paradiset eller något annat. I den världen längtar man tillbaka till det tillståndet, till det friska, orörda ursprunget, till det vi en gång hade, fast förlorade i och med ”syndafallet”.

Den andra, liberala berättelsen har sin början i diskussionen om ”de moderna” som man förde under upplysningen. Den berättelsen har ingen guldålder i sin början, utan ett ”kort, brutalt och eländigt liv” som människan levde i naturtillståndet. Det är med hjälp av samhället, teknik, kultur, behärskning av impulser och kontroll över naturen som människan säkrar sig fred, moraliskt liv och civilisatorisk utveckling. I den berättelsen finns ingen given mening eller mål, det är upp till människor att själva skapa meningen. I denna berättelse är guldåldern placerad i framtiden och utveckling leder oss dit. Som en upplysningsman sade: om jag såg klarare än andra så var det för att jag stod på mina föregångares axlar. Trots blygsamheten ansåg han sig ändå se klarare än sina föregångare: framtiden är alltid ljusare än det förflutna för liberaler. Eller som det heter i valtider: ”ja till framtiden”.

Därför är det kanske inte så konstigt att dagens liberaler tänker delvis lösa klimatproblemet med hjälp av avancerad teknik: kärnkraften. De litar på att det är just den ”civiliserade”, utbildade, teknikvänliga och optimistiska människan som kan lösa problemet. Lösningen på klimatproblemet kräver inte att vi kryper på alla fyra som vildar igen, för att parafrasera Voltaire. Och det är heller inte konstigt att miljöpartister kritiserar den inställningen. De litar varken på tekniken, utvecklingen eller framtiden. Det som är konstigt är att väldigt många unga människor, som representerar och gestaltar framtiden, finner miljöpartisternas bakåtsträvande dystopi tilltalande. Men det kanske är vårt fel. Någon borde försöka förklara för de unga att det inte brukar gå bra när man backar in i framtiden.

JASENKO SELIMOVIC, RIKSDAGSKANDIDAT FÖR FOLKPARTIET

Vänstersidan anklagar media för att gynna Alliansen. Men hur är det egentligen bland journalister och ledarsidor? Den senaste tiden har vänstersidans anklagelser om en borgerlig maktdominans inom media åter tagit fart. Senaste utspelet är från ett anonymt nätverk med skribenter. De har på Aftonbladet Kultur - där Åsa Linderborg är chef - skrivit en debattartikel. Den handlar om att Sveriges största dagstidningar bedriver en valkampanj för Alliansen.

Tidigare har även en artikel på Newsmill hävdat att det råder en ”borgerlig ekokammare”. Dessa artiklar har gemensamt att de plockar lösryckta fakta och indicier för att bygga en idé om en borgerlig konspiration. Detta förnekas både från höger- och vänsterhåll, senast av Lena Mellin på Aftonbladet. Se TV4-inslag "Medias bevakning av valrörelsen kritiseras".

Det kan därför vara på sin plats att påminna om inflytandet från pressen. och Vänstern hävdar ofta att 90% av dagspressen är borgerlig. Ibland noterar de att det är just ledarsidorna som är borgerliga, vilket kommer lite närmare sanningen men ändå en bit ifrån. Enligt vänsterbloggare Johan Westerholm är siffran 82%. Gör man en beräkning viktad på upplaga landar siffran snarare på 68%.

Tittar man däremot på journalisternas sympatier så finns den intressanta rapporten från mediaforskaren Kent Asp från 2006. Det finns skäl att tro att även dagens siffror ligger nära de från 2006.

Enligt Asps rapport är 33% av journalisterna sympatisörer med Alliansen och 67% med de rödgröna. Intressant är att just miljöpartiet har 23% sympatisörer. Det är något mindre övervikt för de rödgröna inom ekonomi och politik - där är 60% rödgröna mot 40% för Alliansen.

Radio och TV är ett annat kapitel. Public service ska vara opartisk men ändå ser man att endast 29% av journalisterna på SR och SVT sympatiserar med Alliansen och hela 71% med de rödgröna. I kommersiella TV-kanaler är skillnaden lite mindre med 39% mot 61%. Tydligt är alltså att även radio/TV har en stor dominans av vänstersympatisörer.

Sammanfattningsvis kan man alltså summera att 82% av dagspressens ledarsidor är borgerliga men att det bland övriga journalister i dagspress, och i synnerhet i radio/TV, finns en överväldigande dominans av vänsterjournalister.

En annan studie i boken Det Nya Sverige pekar dessutom på att endast fyra av tio läser ledarsidorna – där torde alltså genomslaget vara mindre än på nyhetsplats.

I Newsmillartikeln som nämns ovan skrivs:

"De borgerliga partierna har ett stort resursövertag idag över opinionsbildningen. De har större resurser från hemliga donatorer, de har ledarsidor som går i regeringskansliets band och de har borgerligt inriktade kampanjorganisationer som driver kampanjer för en borgerlig valseger. Vi kallar det högerns ekokammare."

Artikelförfattarna har här tagit på sig glasögon som filtrerat bort allt rödgrönt. Hur kan man annars göra en lista på opinionsbildande organisationer utan att ta hänsyn till fackförbund, rödgröna tankesmedjor, PRO och t ex Naturskyddsföreningen?

Fackförbunden stödjer inte bara socialdemokratin genom valtaktiska utspel utan även med pengar och en stor arbetsinsats. Därtill har vi t ex PRO och Naturskyddsföreningen som tydligt värnar socialdemokratin.

Dessa vänsterutspel om en borgerlig maktdominans är antagligen ett tecken på att den socialdemokratiska hegemonin håller på att falla. Dock kommer vi säkerligen att se en övervikt av vänstersympatisörer inom journalistkåren även framöver, men förhoppningsvis kommer intresseorganisationer och samhället i övrigt anta en mer partiobunden prägel i fortsättningen.

DANIEL SVENSSON, ALLIANSENS VÄNNER

I valspurten hettar debatten till, och då gäller det att vara beredd. Här får du tips om hur du bemöter oppositionen. De rödgröna: "Arbetslösheten har exploderat under Alliansregeringen"
Motargument: Sossarna gömde arbetslösheten i sjukskrivningar och förtidspensioner.

Antalet personer som är sjukskrivna och förtidspensionerade har minskat och alltfler kommer nu i arbete. Den förra socialdemokratiska regeringen gömde undan de arbetslösa i sjukskrivningar och förtidspensioneringar.

Vid regeringsskiftet 2006 var problemet att alltför få arbetade – antalet personer som var arbetslösa, förtidspensionerade och sjukskrivna hade ökat trendmässigt sedan 1970-talet. Antalet sjukskrivna blev fler och sjukskrivningsperioderna allt längre. Denna utveckling fortsatte trots att det allmänna hälsotillståndet hade förbättrats. Sjukfrånvaron varierade dessutom väsentligt mellan olika delar av landet på ett sätt som ofta sammanföll med arbetsmarknadsläget. Orsaker till detta var bl a:

• förändrad normbildning kring sjukfrånvaro
• det blev mindre lönsamt att arbeta genom höga skatter på arbete och höga bidrag

Vi har ovanpå detta haft en global finanskris, som är den värsta sedan 1930-talet och en ganska kraftig befolkningsökning.

De rödgröna: "Utanförskapet har ökat"
Motargument: Mer än 200 000 personer har lämnat utanförskapet.

Med utanförskap menas alla mellan 20-64 år som inte försörjer sig själva. De uppbär ersättning från det allmänna genom socialbidrag, förtidspension, sjukpenning, AMS-åtgärder och arbetslöshetsersättning.

Mellan 2005 och 2009 minskade utanförskapet med flera hundratusen människor. Räknar man om till heltidsanställda motsvarar siffrorna ca 200 000 heltidspersoner. Denna utveckling har gjort det möjligt att genomföra skattesänkningar, avbetalning av stadsskuld och en utveckling av välfärden. Därefter kom den finansiella krisen vilket kostade nästan 40.000 jobb på ett år. Men trots den värsta jobbkrisen i mannaminne har Alliansen lyckats minska utanförskapet med 200 000 heltidspersoner.

Under högkonjunkturåret 2005 – då Socialdemokraterna regerade med hjälp av Miljöpartiet och Vänsterpartiet – uppgick utanförskapet till nästan 1,1 miljoner människor. Det motsvarade 20% av alla mellan 20-64 år! En ofattbart hög siffra för ett välmående land som Sverige. Alliansen har på fyra år minskat denna andel till 15%.

De rödgröna: "Ungdomsarbetslösheten är skyhög och är högre än i andra länder"
Motargument: Sossarnas dåliga skola är en av orsakerna till ungdomars svårigheter.

Förutom allmänna orsaker till hög arbetslöshet (se ovan) har vi haft en skola som successivt urholkat kunskaperna hos Sveriges elever. Skolverket rapporterar bla:

• Rangordningen mellan deltagande länder i flertalet studier har förändrats över tid. Den svenska trenden är i huvudsak negativ – Sveriges position i rangordningen har sjunkit.
• Den negativa trenden gäller både flickornas och pojkarnas kunskapsutveckling.
• Både de mest svagpresterande och de allra högst presterande eleverna har en negativ kunskapsutveckling. Även om undantag finns har den nedåtgående trenden varit större för de högpresterande.
• Svenska skolungdomars kunskap i naturvetenskap sjönk från tredje till trettonde plats av 16 undersökta länder mellan 1995 och 2007.
• Svenska skolungdomars matematikkunskaper sjönk från femte till 13de plats bland 16 undersökta länder mellan 1995 och 2007.

De rödgröna: "RUT och ROT kostar pengar för statskassan"
Motargument: Det kommer in arbetsgivaravgifter, inkomstskatt och moms från de anställda som mer än väl täcker avdraget.

Många jobbade svart innan och då kom det inte in något alls. En del gick på bidrag. RUT och ROT ger mer moms, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt än vi hade förut.
De rödgröna vill tidsbegränsa ROT (senaste budet är fyra år) och utvidga det något till att gälla vid flera tillfällen. Alliansen kommer att behålla ROT permanent.

De rödgröna: "Skattesänkningarna har mest gynnat de 'rika'"
Motargument: Merparten av skattesänkningarna har gått till folk med låga och medelstora inkomster.

Ett hushåll bestående av en metallare och ett vårdbiträde betalar idag 35.000 kr/år mindre i inkomstskatt tack vare jobbskatteavdraget. Tar man hänsyn till höjda avgifter för a-kassa mm har man omkring 30 000 kr mer att röra sig med varje år.

De rödgröna behåller i princip större delen av jobbskatteavdraget. Men de som inte är med i en facklig a-kassa får höjd inkomstskatt. Och de som tjänar över 40 000 kr/mån får alla höjd inkomstskatt oavsett a-kassa.

Skatten sänks även för dem med högre inkomster – det minskar marginaleffekterna. Straffskatt på utbildning och entreprenörsskap måste också minska. Deras skatter är trots det avsevärt högre – både i kronor och procent – jämfört med låginkomsttagarnas. Den som idag betalar värnskatt och tjänar 1000 kr extra får behålla 400 kr – stat, kommun och landsting får 900 kr (skatt+socavgift). Utländsk expertis vill inte betala nuvarande skatter, varför det finns en ”expertskatt”.

De rödgröna: "Regeringens skattesänkningar motverkar välfärd".
Motargument: Jobblinjen står mot bidragslinjen.

Jobb ger välstånd, inkomster och skatteintäkter. Det kräver att det finns riskkapital, företagare som vill anställa och en arbetskraft som vill och kan jobba. Brottsligheten kommer sannolikt också att minska om det blir fler arbetsgivare som vågar anställa och fler som tycker det lönar sig att jobba.

Välfärden är ett vitt begrepp och att få behålla mer av sin lön är en del av välfärden. Men de rödgröna räknar inte egna pengar som välfärd.

Skatter kan användas till ökade transfereringar – bidrag tex – eller till offentlig konsumtion som tex skola och vård. Oppositionen höjer inkomstskatten för fyra miljoner löntagare, slopar RUT och ökar flera andra skatter. Merparten av dessa skattehöjningar tänker de använda för att höja bidragen när man inte jobbar. Endast 25% går till välfärdsutgifter.

Under 2006 när regeringen tog vid var det över 1 miljon människor mellan 20-64 år som inte kunde försörja sig själva. De var arbetslösa, förtidspensionerade, sjukskrivna eller gick på socialbidrag eller i Ams-åtgärder. Dessa personer konkurrerar bla med pensionärer och offentligt anställda om tillgängliga skattemedel.

Om skattesänkningar drabbar välfärd som de röddgröna påstår - varför behåller då de rödgröna jobbskatteavdraget och sänker skatten ytterligare för pensionärer?

De rödgröna: "Arbetslösa ungdomar får slopade arbetsgivaravgifter".
Motargument: Under bara ett år gäller slopade avgifter – sedan betalar man full pott.

Alla ungdomar har idag halverade arbetsgivaravgifter – 16 % istället för 32%. Denna regel tar oppositionen bort. De rödgröna slopar avgifterna bara om man är arbetslös och bara då under ett år – sedan får man betala full pott igen dvs 32%. Detta kommer att gälla både företag och kommuner och landsting.

De rödgröna: "Alliansregeringen har infört en pensionärsskatt"
Motargument: Skatten har sänkts för pensionärer men mer för löntagare.

Socialdemokraterna sänkte inte skatten någon gång för pensionärer under sin senaste regeringsperiod som varade 12 år. Namnet pensionärsskatt har sossarna hittat på för att ge intryck av höjd skatt – när verkligheten är att skatten sänkts även för pensionärer. Pensionernas storlek är beroende av hur mycket vi arbetar. Pensionssystemets finansiering bygger till stor del på löntagarnas inbetalningar. Ju fler som jobbar desto mer pengar finns att betala ut i pensioner.

Jobbskatteavdragen för arbetstagare har till en del ersatt tidigare avdrag man fick göra i deklarationen för utlägg man har för sitt arbete. Jämfört med personer som inte jobbar har löntagare ofta högre kostnader för mat, kläder och dagliga resor. Jobbskatteavdraget kan ses som ett jobbavdrag – ett avdrag på skatten för att man jobbar.

De rödgröna: "Alliansregeringen sänker skatten för pensionärer med ca 7 000-10 000 kr/år inkl kommande sänkningar 2011."
Motargument: Alliansen har också sänkt skatten på hushållsarbete genom RUT och detta underlättar också vardagen för många pensionärer. Samma gäller för ROT.

De rödgröna: "Förmögenhetsskatt och kilometerskatt skadar inte ekonomin eftersom undantag görs"
Motargument: Hur ska man få in alla de 8 miljarder som finns budgeterat – 4 mdr för förmögenhetsskatten och 4 mdr för km-skatten?

De rödgröna säger sig vilja göra ett antal undantag så att de inte skadar företagande och ekonomin i stort. Frågan blir då: på vad ska man ta ut dessa skatter?

Socialdemokraterna avskaffade under sin förra regeringsperiod förmögenhetsskatten för de allra rikaste – de ansåg att det var bättre att stora förmögenheter stannar i Sverige och genererar jobb och vinstskatter här. Alliansen avskaffade förmögenhetsskatten (inte bara för de rikaste) av samma skäl.

De rödgröna: "Förmögenhetsskatt och fastighetsskatt behövs för att betala välfärden"
Motargument: Detta driver ut kapital från Sverige.

Vad är vitsten med att som de rödgröna vill beskatta privata förmögenheter för att sen lägga pengarna i offentligt styrda riskkapitalfonder? Politiker är inte bättre affärsänglar än privata entreprenörer!

Fastighetsskatten ska de rödgröna dessutom använda till att sänka andra skatter inom fastighetssektorn och tillför därför inte statskassan något.

De rödgröna: "Vinstdrivande företag i utbildning och vård gynnar bara ägarna."
Motargument: Kvalitetskrav och valfrihet gynnar brukarna. S och MP vill också behålla vinstdrivande företag inom vård och skola.

Kvaliteten i vård, skola och omsorg ska granskas hårt och konsekvent. Uppdagas brister ska detta få återverkningar på företagsägarna. Uppfyller verksamheten högt ställda kvalitetskrav är det upp till ägarna hur ev vinster ska användas. MP och S vill inte heller förbjuda vinster i dessa verksamheter – där är de överens med regeringen. Bara V vill förbjuda vinstdrivande företag.

Långvariga och onormalt stora vinster kan – om kvalitetskraven är uppfyllda - också ses som underbetyg till offentligt äga skolor och vårdföretag. Valfrihet för elever och patienter tillsammans med kvalitetskrav och möjligheter till vinst är metoder för att det ska löna sig att bedriva bra verksamheter. Vinster är ofta en förutsättning för att kapital ska satsas i verksamheter.

De rödgröna: "Satsningar på välfärden i kommunerna – vad gör Alliansen?"
Motargument: Totalt satsas extra 9,2 miljarder kronor till kommunsektorn, välfärden, skolan och utbildningssystemet 2010-2014.

Totalt satsas 6,2 miljarder kronor under perioden 2010-2014 med huvudfokus på grundskolan, lärare och lärlingar. För att överbrygga den svaga inkomstutvecklingen 2011 vill Alliansen tillföra kommunsektorn ett tillfälligt statsbidrag på 3 miljarder kronor 2011 utöver de 5 mdr som angivits i vårbudgeten. Det är resurser som ska gå till att värna kommunala kärnverksamheter, såsom sjukvård, omsorg och verksamhet som riktar sig till barn och unga. Hela satsningen innebär 9,2 miljarder kronor till kommunsektorn, välfärden, skolan och utbildningssystemet 2010-2014.

För att stötta kommuner och landsting i den ekonomiska krisen har kommunsektorn dessutom i år tillförts 17 miljarder kronor i tillfälligt statsbidrag.

De rödgröna: "Skolan behöver mer resurser"
Motargument: Mer resurser och bättre arbetsordning införs.

Betyg från åk 6, mer kunskap och ordning och reda, skolk ska skrivas in i betygen, obligatoriska nationella prov, betygssättning ska vara likvärdig mellan olika skolor mm är bara några av Alliansens förslag. Extra resurser tillförs för fler kuratorer, psykologer och sjuksköterskor. Bra skolor ska få bonus i utsatta områden.

De rödgröna: "Barnfamiljer behöver stöd"
Motargument: Extra bostadsbidrag införs av Alliansen. De rödgröna vill sänka maxtaxan men höja inkomstskatten istället.

När det gäller föräldraförsäkringen anser Alliansen att barnfamiljerna själva ska bestämma över fördelningen. De rödgröna anser att politiker vet bättre och vill därför kvotera föräldraförsäkringen.

De rödgröna: "Miljöfrågor tas inte på tillräckligt allvar."
Motargument: Konkreta åtgärder viktigare än högre mål.

De rödgröna har något högre miljömål men har inte en politik som hänger ihop med målen. Alliansen föredrag att genomföra konkreta åtgärder som är möjliga.

Karikatyrer har i alla tider gisslat makthavare. Nu går karikatyrtecknaren Jeander lös på den svenska valrörelsen 2010. Vem bestämmer kursen?





(S)trutsen





Vem tar fighten?





Håll ihop:



Vänsterpartiet visar på sina valaffischer hur de vill bygga Sverige.



Egen Butler:





Monas mardröm:





Monas stöd:


Knappt varannan socialdemokrat kan tänka sig Mona Sahlin som statsminister.



Morot eller piska?





Vem ska styra skutan?





Oppositionen:


Mona Sahlin har det inte lätt med sin rödgröna opposition. Inte hade hon tänkt sig att det var Maria Wetterstrand som skulle ta ledningen några månader före valet...



Ränderna går aldrig ur:


Lars Ohly har ansträngt sig till det yttersta för att tvätta bort sin kommuniststämpel. Det gäller att ta plats i etablissemanget till varje pris.



Miljöpartiets mjölko:


Maria Wetterstrands popularitet tycks hålla i sig. Åtminstone så länge väljarna inte granskat miljöpartiets politik. Det är tveksamt om bensinskattehöjningen på 49 öre går hem i glesbygden.



Alliansens Vänner kommer fram till valet att publicera ett antal teckningar av tecknaren Jeander. Vill du använda teckningarna i valrörelsen är du välkommen att publicera dom utan kostnad.

Totalt kommer ca 3,5 miljoner svenskar att ha röstat innan vallokalerna stänger 20:00 i kväll. Vi vill att du röstar på Alliansen! För Alliansens Vänner finns det bara ett seriöst regeringsalternativ som kan ta ansvar för hela Sverige och säkra jobblinjen och den ekonomiska återhämtningen. För den som på måndag vill vakna med en stabil majoritetsregering som tar ansvar för hela Sverige finns det inget annat alternativ än att rösta på Alliansen! Gå och rösta!

Vi vill att du röstar på Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna eller Moderaterna!

Med bara några dagar kvar till valet slutspurtar Alliansens Vänner med två parallella kampanjer; en annonskampanj i dagspress samt en nätbaserad flygbladskampanj. Sprid detta så mycket ni kan. Maila runt, skriv ut, dela ut, sätt upp på anslagstavlor etc. Ladda hem Alliansens Vänners annons här!

Ladda hem flygbladet "Stoppa SD som vågmästare" här!

Den kristdemokratiske riksdagskandidaten och entreprenören David Lega ger sin syn på vad som står på spel den 19 september. Nu är det verkligen inte lång tid kvar till valdagen den 19 september. Vi kristdemokrater går till val som ett av fyra allianspartier. Vi har under de fyra senaste åren visat att vi verkligen kan regera ihop och att det i många stora frågor finns en betydande samsyn. Det handlar om att människor ska få större frihet, att alla ska räknas med och att det ska löna sig att gå från bidrag till arbete. Det handlar om att staten inte ska sköta allt. Det finns ett stort värde i enskildas engagemang för andra människor genom frivilligorganisationer, religiösa samfund och idrottsrörelsen.

Det stora valet är mellan Alliansen och Vänstersidan. Det spelar dock självklart roll vilket av oss fyra allianspartier du väljer. Vi kristdemokrater är ensamma om att verkligen stå upp för att det är familjer själva som ska få bestämma hur de vill ta hand om sina barn. Vi säger nej till tvångsdelning av föräldraförsäkringen och vill ge alla pappor och mammor möjligheten att vara hemma lite längre genom att höja vårdnadsbidraget och se till att det finns i hela Sverige. Människor ska inte behöva vara oroliga för att de inte ska ha råd att bo kvar i sina hus. Sverige ska vara ett öppet land där alla tas tillvara – oavsett ursprung.

Dagens situation är tämligen unik. Det finns ett gemensamt rödgrönt regeringsalternativ. Fortfarande är det dock mycket som är oklart och som väljarna förtjänar besked om.

För de flesta av oss är ett tryggt boende en väldigt viktig del av livet. De rödgröna utgör ett direkt hot mot denna trygghet. Under mandatperioden har Kristdemokraternas enträgna arbete gett resultat. Fastighetsskatten har avskaffats och ersatts med en kommunal avgift. Den tidigare fastighetsskatten var orimlig och oförutsägbar och gjorde att enskilda inte hade råd att bo kvar. Detta för att grannen kanske har sålt sitt hus med en god vinst. Vi vill inte ha tillbaka det här systemet. Människor ska kunna sova lugnt. Med de rödgröna kommer villaägare att drabbas av en dubbel skattechock. Både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt ska återinföras. Bara de rikaste drabbas av förslaget till fastighetsskatt, säger de rödgröna. Men 3 av 10 som drabbas av de rödgrönas förslag har en inkomst på under 25 000 kr/mån. Att man bor i ett område med höga taxeringsvärden betyder inte att man har hög inkomst. Vi här på västkusten vet att det i många attraktiva områden knappast krävs ett lyxhus för att det ska få ett högt taxeringsvärde. De rödgröna nöjer sig dock inte med fastighetsskatt – de har även gett besked om att förmögenhetsskatten ska återinföras. De har bestämt att de ska dra in 4 miljarder på detta men de är ännu inte överens om vad det är som ska beskattas. Om villor inte ska beskattas drabbas näringslivet. Om villorna beskattas kan människor inte tryggt bo kvar i sina hus. Menar de rödgröna verkligen att människor ska behöva ta lån på sina hus för att ha råd att bo kvar?

Vi i Alliansen är tydliga med att varken fastighetsskatten eller förmögenhetsskatten ska tillbaka. Vi kristdemokrater anser dessutom att taxeringsvärdena helt borde avskaffas. Detta skulle göra att det blir mycket svårt för politiker att återinföra skatt på människors boende utifrån marknadsvärde i framtiden.

Alliansen har lovat att inte införa ytterligare kvotering av föräldraförsäkringen. De rödgröna svajar och har olika uppfattningar. Det enda de är överens om är att de vill tvångsdela mera. Förtjänar inte väljarna besked om och hur detta ska ske?

Med de rödgröna riskerar vi en ofrihetschock och en skattechock. Vi kristdemokrater vill ha ett mänskligare Sverige där vi bryr oss om varandra. Vi vill att människor ska få forma sina liv utan att politiker ska reglera allt i detalj. Du ska kunna sova tryggt i ditt hus och människors initiativ och entreprenörskap ska tas tillvara. Det vill jag arbeta för om jag får ditt förtroende och ditt kryss.

DAVID LEGA, RIKSDAGSKANDIDAT FÖR KRISTDEMOKRATERNA

Tre folkpartistiska Europaparlamentariker påminner oss om något viktigt: de personer vi väljer den 19 september blir också vår röst i Europa den kommande mandatperioden. Har vi råd att låta den rösten vara EU-fientlig? Den 19 september går vi till val. Kom ihåg att valet gäller mer än bara riksdag, landsting och kommun. De som kommer att regera i Sverige kommer också att vara de som ska representera dig i ministerrådet den närmaste mandatperioden.

EU är inte avlägset, det är en del av våra liv. Våra barn kan söka jobb och utbildning i andra EU-länder. Genom gemensamma krav på livsmedelsmärkning vet vi vad vi får på bordet. Och vi kan söka vård i ett annat land om vi tror att det skulle vara bättre för oss.

Om vänsterkartellen vinner valet, vem blir finansminister och sitter på ministermöten i Rådet och beslutar om Europas ekonomiska vägval? Vem blir utrikesminister och driver Sveriges röst när EU bygger upp den nya gemensamma utrikespolitiken? Vem av de rödgröna får ansvar för den fortsatta översynen av Lissabonfördraget?

I dagens Sverige är alla våra ministrar också EU-ministrar. Det är ett faktum vi måste komma ihåg på valdagen. De rödgröna har ett trovärdighetsproblem när det gäller EU. Man har visserligen nått en överenskommelse om en EU-politik – men Lars Ohlys Vänsterparti behåller fortfarande idén om att EU borde upplösas och att Sverige bör lämna EU.

Det blir svårt att få gehör för en svensk röst i EU om den svenska representanten säger att EU borde avskaffas. Vi skulle förlora svenskt inflytande. Med Ohly som minister, oavsett portfölj, kommer vänstern få svårt att komma överens. Kommer Socialdemokraterna att kunna balansera den EU-fientliga rösten?

Det vi ser idag är ett (s) som abdikerat EU-frågorna i valrörelsen. Det bådar inte gott. Man kan inte sticka huvudet i sanden och önska bort EU, även om man inte gillar unionen. EU är i allra högsta grad en realitet. Att låtsas att det är en icke-fråga är att misstro väljarnas förmåga att förstå sambandet mellan orsak och verkan. Vi tror inte Sveriges medborgare kommer att låta sig luras. Det är dags att lyfta upp Europafrågorna i valrörelsen och tala klarspråk om vad de två blocken vill.

Sverige behöver en regering som kan samverka, som är sammansvetsad, målinriktad och framtidsbejakande och som tar EU på allvar. Alliansen har en samstämmig EU-politik och vet att man påverkar bättre genom att delta inifrån istället för från åskådarplats.

Vi vet, att de som tror på Europatanken och följaktligen jobbar hårt för EU får bättre gehör för sina idéer inom Europasamarbetet. Det betyder inte nödvändigtvis att man älskar allt EU står för eller att man strävar mot överstatlighet. Det betyder, att man ser att EU varit en framgång för Europas länder och ser att vi har vunnit mycket på samarbetet.

Alliansen har under fyra år jobbat i både Rådet och Europaparlamentet och varit framgångsrik i att driva frågor som är viktiga ur svenskt perspektiv. Det bör Alliansen få fortsätta med för framtidens skull.

När du röstar den 19:e anförtror du åt någon att representera dig i kommun, i region/landsting och i Sveriges riksdag. Glöm inte att dessa också ska företräda dig i Europa. Vem har du förtroende för i EU-frågorna? Vem vill du ska uttrycka Sveriges röst på ministermötena?

MARIT PAULSEN, EUROPAPARLAMENTARIKER (FP)
OLLE SCHMIDT, EUROPAPARLAMENTARIKER (FP)
CECILIA WIKSTRÖM, EUROPAPARLAMENTARIKER (FP)

Vi granskar Miljöpartiets jobbpolitik i en ny rapport. Det blir svårare att få jobb med MP. Rapporten hittar du här! Miljöpartiet hävdar ofta att de är på småföretagens sida. Tittar man närmare på MP:s politik inser man snart att det inte stämmer. Det som är drivkraften för Miljöpartiet är inte företagarvänlighet utan en dröm om småskalighet. I den drömmen passar småföretagen in. Men om något småföretag skulle råka växa, finns inte längre något stöd att hämta hos Miljöpartiet. Om småföretaget dessutom ligger i glesbygd kan de räkna med kraftigt höjda kostnader i form av till exempel kilometerskatt. Om företaget råkar vara en bensinstation, är det ännu värre. Inför detta val vill MP att vi ska kunna tanka även biogas över hela landet. Med tanke på hur det gick till när pumplagen infördes är det läge att fundera på hur många bensinstationer som skulle överleva denna gång. Och med kilometerskatt skall, enligt företrädare för MP, mindre godstransportörer helst slås ut till förmån för större.

Egentligen borde ingen vara förvånad. Miljöpartiet är tydligt med sitt motstånd mot allt vad ekonomisk tillväxt heter. Och om målet är att tillväxten inte ska finnas, är det inte så förvånande att mycket av politiken fördyrar och försvårar för företag som är tillväxtens motor.

En politik som försvårar för företagande leder naturligtvis inte till fler arbetstillfällen. Motstånd mot ekonomisk utveckling leder inte heller till fler jobb. Så hur har Miljöpartiet tänkt att vi ska få jobb om deras politik genomförs?

Alliansens Vänner har tagit fram en rapport som tittar närmare på detta. Rapporten synar MP:s politik inom områdena tillväxt, företagande, levnadsstandard och handel. Rapporten avslutas med några frågor som vi gärna ser att Miljöpartiet besvarar innan valet.

Ladda ner rapporten här!